Renässansen - Introduktion


Renässansen följer på medeltiden och är en period då man sätter människan och hennes kunskap i centrum, hennes livslust, nyfikenhet och upptäckarglädje. Man intresserar sig för naturen, vetenskapen som metod att förstå naturen och tror på utveckling. Kyrkan får mindre betydelse och vetenskapen värderas högre.

Det sinnliga och lustfyllda ersätter medeltidens ganska mörka syn på materien och människokroppen som en källa till ont.

Da Vincis teckning.

Renässansen är ett slags kulturrörelse med ursprung i 1300-talets Italien och författare som Dante och Boccaccio brukar lika ofta räknas till renässansen som till medeltiden bland annat för att de faktiskt skrev på folkspråket (italienska) och inte på kyrkans språk (latin).

Människan är alltings mått och harmoni, enkelhet, klarhet kännetecknar tidens arkitektur, måleri, musik.

Renässansen sprider sig över Europa och sträcker sig fram till 1500-talets slut i de allra flesta länder.

Ordet renässans betyder pånyttfödelse

Det som föddes på nytt var den antika kulturens tankegångar och vidareutvecklingen av dessa. Under medeltiden ägnade de allra flesta tänkare och författare sig åt att arbeta i kyrkans tecken. Dante, som skildrade medeltidens världsbild, placerade ju flera av de antika filosoferna och författarna i sitt Inferno (helvete). Konst, musik, teater, sexualitet sågs under renässansen som medel för självförverkligande, precis som under antiken.

"Jag har aldrig haft någon annan lärobok än himmelen och jorden, som alla känner, och åt alla är givet att känna och läsa denna sköna bok."

Okänd renässansman