Organisation av hjälpinsatser vid katastrofer och krig

Definitioner

Katastrofberedskapen i Sverige är främst inriktad på att klara stora olyckor. Enkatastrof definieras som ”Varje situation där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta vårdbehovets art och omfattning”. Man kan skilja begreppetolycka från katastrof med hjälp av följande kriterier.

Vid en olycka har man:

En masskadesituation kan definieras som en katastrof som skapat behov av sjukvård i sådan omfattning att resurserna inte räcker till, trots förstärkning.

Katastrofberedskap

Stat och kommun har tillsammans ansvar för räddningsinsatser som ska hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö. Ansvarsfördelningen för räddningsinsatser beskrivs i räddningstjänstlagen som du hittar på regeringens hemsida.

I varje kommun ska det finnas en räddningskår och en räddningsnämnd. Räddningschefen har ansvaret för arbetet. Varje kommun ska ha en räddningstjänstplan. I planen anges hur räddningstjänsten ska organisera räddningsarbetet vid olyckor. Räddningstjänstens primära uppgift är alltid att rädda liv samt att begränsa skador på människor. Staten ansvarar för polisinsatser, flyg- och sjöräddning samt räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen. I räddningstjänstlagen beskrivs också den tjänsteplikt som alla personer mellan 18 och 65 års ålder har om hälsa och kroppskrafter medger. Tjänsteplikt innebär att man är skyldig att hjälpa till med räddningsarbete om räddningschefen/ledaren begär det.

Varje landsting ska centralt ha en katastrofplan för sjukvården. För att inventera olycksrisker och kartlägga behov av medicinska resurser vid större olyckor utser varje landsting en central katastrofkommitté. Kommittén samordnar planeringen i detta avseende samt upprättar en katastrofplan. Den centrala katastrofkommittén ska också verka för sjukvårdspersonalens utbildning beträffande organisation och medicinskt agerande på större skadeplats. All personal ska ha kontinuerlig information och utbildning om den katastrofplan som gäller.
Det är av största vikt att en sådan plan följs, så att arbetet i ett katastrofområde ska löpa så smidigt och effektivt som möjligt.

Larm

SOS-alarmering eller länsalarmeringscentralen tar via 112 emot larm. Den person som tar emot larmet - SOS-operatören ställer ett antal frågor för att skapa sig en bild av olyckans/katastrofens omfattning. SOS-alarmering har en samordningsfunktion och sänder vidare larm och information till berörda som kan vara räddningstjänsten, sjuksköterska, läkare, ambulans och polis.

Organisation vid krig

Sverige ska vara alliansfritt i en krigssituation vilket innebär att vårt land inte ska angripa fientliga stater utanför Sveriges gränser utan enbart försvara vårt land mot fientligt angrepp på land, i luften och till sjöss. Sveriges befolkning är en del av totalförsvaret som delas in i ett militärt och ett civilt försvar. Det militära försvaret består av armén som ska försvara Sverige. Även hemvärnet ingår i armén. Läs mer på Internet om Försvarsmakten: www.forsvarsmakten.se/sv/

I det civila försvaret ingår olika samhällsfunktioner: