Introduktion Ekonomiska begrepp och formelsamling
Ekonomiska begrepp och formelsamling

A, B, D, E, F, G, H, I, K, L, M, N, O, P, R, S, T, U, Formelsamling

A

 

Aktie

Andel i ett aktiebolag. Man skiljer mellan olika slag av aktier. A-aktier har i allmänhet högre röstvärde på bolagsstämman än B-aktier. Stamaktier är "vanliga aktier".

Aktiebolag (AB)

Företagsform. Delägarna ansvarar inte med sina personliga tillgångar för företagets skulder utan riskerar endast insatt kapital. Lägsta tillåtna i privat AB är
100 000 kr och i publikt AB 500 000.

Aktiebolagslagen, ABL

Lag som innehåller regler för aktiebolagets organisation, redovisning, revision med mera.

All Time High

Betyder högsta kursen på börsen någonsin.

All Time Low

Betyder lägsta kursen på börsen någonsin.

Amortering

Avbetalning på ett lån. Obs! Att en amortering är en utbetalning, men ingen kostnad.

Anläggningskapital

Kapital investerat i anläggningstillgångar.

Anläggningstillgångar

Tillgångar som anskaffats för stadigvarande bruk i rörelsen, till exempel byggnader, maskiner, inventarier etc.

Annuitet

Summan av ränta och amortering på lån uppgår till samma belopp vid varje betalningstillfälle.

Avkastning

Ett mått på lönsamhet i en verksamhet. Fås genom resultat dividerat med det kapital som arbetar i företaget. Jämför lönsamhet och räntabilitet.

Avskrivningar

För att den ekonomiska redovisningen skall ge en rättvisande bild av företagets resultat måste utgifterna för vissa inköp fördelas över flera år. Ett företag som köpt en maskin för 500 000 fördelar denna utgift på maskinens beräknade livslängd. Om maskinen används i fem år, blir den årliga avskrivningen 100 000 kr, det vill säga lika mycket som den anses ha minskat i värde. Regler om avskrivningar finns i bokförings- och skattelagarna. Obs! Att en avskrivning är en kostnad men ingen utbetalning.

 

 

A, B, D, E, F, G, H, I, K, L, M, N, O, P, R, S, T, U, Formelsamling

B

 

Begränsad borgen

Avser befintlig skuld till kreditgivare (se generell borgen).

Balansräkning

Sammanställning som visar ett företags tillgångar, skulder och eget kapital vid en viss tidpunkt. Det vill säga vilka resurser företaget har och hur de finansierats (lån, EK?) Tillgångarna är alltid lika med skulder och eget kapital.

Beläggning

Anger i vilken grad man utnyttjar företagets produktionsresurser. Exempelvis: Om en verkstad har personal och utrusning för att klara 100 verkstadstimmar per dag men bara har arbetsuppgifter för 70 timmar, så är beläggningen 70 % (70/100).

Bidragskalkyl

Kalkyl som innebär att man bara räknar med de direkt hänförbara kostnaderna. Vid bidragskalkylering kan man alltså beräkna produktens täckningsbidrag, TB. Om särkostnaderna täcks är produkten lönsam vid ledig kapacitet.

Bokföringslagen, BL

Lag med regler om minimikrav för hur bokföringsskyldiga skall utforma sin bokföring.

Bokslut

Lagen kräver att företaget gör ett årligt bokslut. Men som företagare har man ofta behov att följa och kontrollera företagets ekonomiska utveckling även för kortare perioder. Därför gör man i många företag också periodbokslut, till exempel varje halvår, varje tertial (4 mån) eller varje kvartal (3 mån).

Bokslutsdispositioner

Skattelagarna medger att företagen skapar vissa reserver genom att tillgångar värderas till ett lägre belopp än de anskaffats för. Då minskar företagets deklarerade vinst och därmed skatten. I stället får företaget en vilande skatteskuld. Om det sedan uppstår en förlust, kan denna kvittas mot reserverna, och skatteskulden kan försvinna.

Bolagsordning

Ett aktiebolags stadgar. Skall bland annat ange bolagets firmanamn, bolagets verksamhet, aktiekapitalets storlek, aktiernas nominella värde och antalet styrelseledamoter.

Bolagsstämma

Ett aktiebolags högsta beslutande organ. Bolagsstämma måste hållas varje år. Även extra bolagsstämma kan förekomma.

Bruttovinst

Definieras inom handeln som försäljningssumman minus de kostnader man haft för att anskaffa varan.

Budget

Förhandsberäkning av intäkter/kostnader eller utbetalningar /inbetalningar för en viss tidsperiod vanligen ett år. I många företag börjar man med delbudgetar (för försäljning, inköp, produktion etc). Man kan också göra budgetar för speciella syften som då framgår av namnet. Till exempel likviditetsbudget, resultatbudget, investeringsbudget etc.

 

 

A, B, D, E, F, G, H, I, K, L, M, N, O, P, R, S, T, U, Formelsamling

D

 

Dow Jones

Dow Jones är den amerikanska motsvarigheten till det svenska aktieindexet OMX.

Driftskostnader

Kostnader för den löpande verksamheten vid ett företag, till exempel löner och material. Jfr kapitalkostnader.

 

 

A, B, D, E, F, G, H, I, K, L, M, N, O, P, R, S, T, U, Formelsamling

E

 

Efterfrågan

Viljan att köpa.

Efterkalkyl

Beräkning i efterhand av kostnaderna för en produkt (eller annat) och då med det verkliga utfallet (tidsåtgång, materialåtgång med mera) som underlag.

Eget kapital

Ägares/ägarnas i företaget insatta kapital.

Ekonomisk förening

Förening som har till syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Medlemmarna deltar i föreningens verksamhet som kund eller leverantörer.

Ekonomisk livslängd

Den tid det "lönar sig" att använda och behålla t ex en maskin eller inventarie. Exempelvis: En gammal maskin fungerar fortfarande men drar så mycket ström att det är ekonomiskt att köpa en ny.

Enskild firma

Enmansföretag där ägaren och företaget bildar en ekonomisk enhet. Ägaren ansvarar med hela sin privata förmögenhet för firmans förpliktelser.

 

 

A, B, D, E, F, G, H, I, K, L, M, N, O, P, R, S, T, U, Formelsamling

F

 

Factoring

En typ av finansiering som innebär att speciella företag köper eller ger lån på obetalda fakturor till kunderna. Factoringföretaget övertar därmed inkasseringen.

Fast kostnad

Kostnad som inte påverkas av förändringar i volymen.

Finansiering

Anskaffning av det kapital som behövs för att driva en verksamhet.

Firma

Det juridiska namn under vilket ett företag eller en förening bedriver sin verksamhet. I vardagligt tal är firma ofta synonymt med företag.

Fysisk livslängd

Den tid ett produktionsmedel fungerar tekniskt.

Fåmansföretag, fåmansbolag

AB, HB, KB eller ekonomisk förening som ägs av en eller ett fåtal personer.

Förkalkyl

Beräkning av kostnaderna för en produkt (eller annat) som görs i förväg, dvs innan produkten tillverkats.

Förädlingsvärde

Det mervärde som varor och material får genom att bearbetas i företaget. Produktionens försäljningsvärde minus värdet av det man köpt utifrån (råvaror, halvfabrikat, energi och så vidare).

 

 

A, B, D, E, F, G, H, I, K, L, M, N, O, P, R, S, T, U, Formelsamling

G

 

Generell borgen

Den mest heltäckande varianten av proprieborgen. Avser inte bara befintlig skuld utan även kommande skuld till kreditgivaren (se begränsad borgen).

 

 

A, B, D, E, F, G, H, I, K, L, M, N, O, P, R, S, T, U, Formelsamling

H

 

Handelsbolag, HB

Bolag med två eller flera delägare. Delägarna ansvarar med sina personliga tillgångar för bolagets förpliktelser.

Handelsregister

Förteckning som förs av PRV över företag med bokförings-
skyldighet.

 

 

A, B, D, E, F, G, H, I, K, L, M, N, O, P, R, S, T, U, Formelsamling

I

 

Inbetalning

Innebär att ett belopp betalas in till företaget, till exempel att en kund betalar en faktura.

Inkomst

Företaget får en inkomst när man tillgodogörs ett belopp, till exempel när en faktura från kund bokförs. Värdet av en utförd prestation.

Inkurans, inkuranta varor

Varor som inte går att sälja på grund av att modet ändrats, att de skadats eller att de föråldrats.

Intressenter

I princip alla institutioner, individer eller grupper inom eller utom företaget som är intresserade av att företagets verksamhet går bra. Exempelvis: Kunder, ägare, anställda, stat, kommun, finansiärer.

Inteckning

Pantsättning av fast egendom.

Intäkt

Den periodiserade inkomsten, det vill säga del av inkomstbelopp som hör till period man vill veta resultat för. Vid resultatberäkning används begreppen intäkt och kostnader.

Investera, investering

När ett företag satsar större belopp, till exempel i anläggningstillgångar som byggnader och maskiner. Investeringar kan också gälla omsättningstillgångar, till exempel varulager eller utbildningsprogram.

 

 

A, B, D, E, F, G, H, I, K, L, M, N, O, P, R, S, T, U, Formelsamling

K

 

Kalkyl, kalkylering

Beräkning av kostnaderna, till exempel för att tillverka en produkt. Se även förkalkyl och efterkalkyl.

Kapitalkostnader

Kostnader för investeringar i realkapital, till exempel byggnader och maskiner. Utgörs till största delen av räntor på lån till dessa investeringar.

Konkurrensmedel

Olika medel som företagen använder för att hävda sig på marknaden. Brukar sammanfattas i de 4 P:na; produkt, pris, plats, påverkan.

Kommanditbolag, KB

En typ av handelsbolag där vissa delägare kan ha begränsat ekonomiskt ansvar medan minst en delägare ansvarar med hela sin förmögenhet för bolagets förpliktelser.

Konkurs

Rättsligt förfarande som innebär att en person eller ett företag som inte kan betala sina skulder måste sälja sin egendom för att fordringsägarna skall få betalt.

Kontoplan

En sammanställning av de konton som används i företaget för att systematiskt gruppera tillgångar och skulder, inkomster och utgifter.

Kostnader

De periodiserade utgifterna. Bara den del av utgifterna som hör till period man vill veta resultat för tas med som kostnad. För att få fram resultat används begreppen intäkter och kostnader. I företagets ekonomi brukar man skilja på två huvudtyper av kostnader:

Fasta kostnader: Kostnader som är oberoende av hur mycket eller hur litet som tillverkas, till exempel hyra för lokaler, kontorskostnader, försäkringar, arbetskraftskostnader etc.

Rörliga kostnader: Kostnader som är direkt beroende av verksamhetens omfattning, till exempel ackordslön, material, underhåll av maskiner och fordon. Vid kalkylering skiljer man på direkta (självkostnader) och indirekta (gemensamma) kostnader.

Kredit

Detsamma som ett lån, det vill säga rätt att under en viss tid förfoga över en penningsumma som tillhör någon annan eller betalningsanstånd, det vill säga uppskov med betalning.

 

 

A, B, D, E, F, G, H, I, K, L, M, N, O, P, R, S, T, U, Formelsamling

L

 

Leasing

En form av kontraktsbunden hyra. Ibland kan den som hyr genom leasing ha rätt att efter en viss tid köpa det hyrda.

Likvida medel

Pengar eller andra tillgångar som snabbt kan omvandlas till kontanter.

Likviditet

Företagets betalningsberedskap på kort sikt: förmågan att skaffa fram pengar och klara löpande betalningar.

Lönsamhet

Ordet används på olika sätt men företagsekonomiskt innebär ordet detsamma som avkastning på kapitalet.

Lönsamhetskalkyl

En beräkning av lönsamheten på en viss produkt eller verksamhet. Lönsamhetskalkyler kan göras på olika sätt ofta används mallar anpassade till branschen i fråga.

 

 

A, B, D, E, F, G, H, I, K, L, M, N, O, P, R, S, T, U, Formelsamling

M

 

Marginal

Marginalen i kronor erhålls genom att ta försäljningspriset minus rörlig kostnad. Ett belopp som motsvarar pålägget i kronor och även bruttovinsten. Marginalprocent får man genom att ta marginalen i kronor (brutto-vinsten) och dividera med försäljningspriset.

Marknad, marknadsandel

Det område (tänkbara kunder och geografiskt område) där företaget har ambitioner att sälja sina produkter brukar kallas företagets marknad. Den totala efterfrågan på produkter av samma typ som företagets (eller fyller ungefär samma behov) anger marknadens storlek. Företagets andel av den totala försäljningen av ifrågavarande produkter blir då företagets marknadsandel.

Marknadsföring

Allt det ett företag gör för att få omsättning för sina produkter.

 

 

A, B, D, E, F, G, H, I, K, L, M, N, O, P, R, S, T, U, Formelsamling

N

 

Nyckeltal

Ur företagets redovisning hämtas information som används till att göra beräkningar på ”hur företaget mår”. Nyckeltal (relationstal) belyser olika delar av företagets ekonomi, t ex dess soliditet, likviditet och räntabilitet.
Exempelvis: Nyckeltal för likviditet fås genom att ta omsättningstillgångar dividerat med kortfristiga skulder. Detta kan då jämföras med andra företag, eller med tidigare år.

 

 

A, B, D, E, F, G, H, I, K, L, M, N, O, P, R, S, T, U, Formelsamling

O

 

Offert

Uppgift från en leverantör om på vilka villkor och till vilket pris han är villig att sälja en vara eller utföra en tjänst.

Omsättningstillgångar

Tillgångar i företaget som snabbt omsätts och förändras, till exempel pengar i kassa och bank, kundfordringar och varulager. Omsättningstillgångarna finns upptagna i balansräkningen.

Omsättning

I regel detsamma som företagets försäljningsintäkter under en viss period (exklusive moms).

OMX

OMX är ett svensk optionsindex där de 30 mest omsatta aktierna ingår. OMX används för att mäta utvecklingen på den svenska börsen och används i första hand av derivathandlare då det går att handla optioner/terminer i OMX-index. Det finns även fonder vas utveckling följer OMX. Några aktier som väger tungt i OMX är Ericsson, AstraZeneca, H&M och Skandia. Ett bredare index är SAX-index och visar något bättre utvecklingen på den svenska börsen då fler aktier ingår i SAX-index än OMX.

Orderingång

Värdet av de order företaget fått in under en viss period.

Orderstock

Värdet av de beställningar som företaget ännu inte utfört eller tillverkat.

 

 

A, B, D, E, F, G, H, I, K, L, M, N, O, P, R, S, T, U, Formelsamling

P

 

Periodisering

När man skall ta fram ett företags resultat beräknar man intäkter minus kostnader för viss period. Endast den del av utgift/inkomst som hör till denna period räknas som kostnad/intäkt.

Produktivitet

Produktionsresultatet i förhållande till de resurser som använts för att åstadkomma detta resultat.

Prognos

Försök att förutsäga den framtida utvecklingen på olika områden, till exempel kundernas efterfrågan på en viss vara, antalet anställda i företaget etc.

Pålägg

Pålägg används vid prissättning av produkter. För att täcka omkostnader och budgeterad vinst görs ett pålägg på inköpskostnaden.

 

 

A, B, D, E, F, G, H, I, K, L, M, N, O, P, R, S, T, U, Formelsamling

R

 

Reklamation

När en kund meddelar att han/hon inte kan godta en produkt som levererats eller en tjänst som utförts.

Resultat

Skillnaden mellan intäkter och kostnader under en viss period, det vill säga vinsten eller förlusten.

Restvärde

En tillgångs värde vid utbyte.

Resultaträkning

Visar intäkter och kostnader för viss period samt vinst eller förlust.

Revision

Granskning av hur ett företag, en förening, organisation eller dylikt skött sina åligganden, främst på det ekonomiska området. Man brukar skilja mellan räkenskapsrevision som avser kontroll av räkenskaperna och förvaltningsrevision som avser granskning av olika åtgärders laglighet och så vidare.

Revisor

Person som är utsedd till eller har till yrke att utföra revision.

Ränta

Ränta betyder procentuell avkastning på utlånat kapital, eller procentuell avgift för lån. Man brukar även tala om att kapitalet förräntar sig, det vill säga det man får betalt för att låna ut pengar. När banken lånar ut till dig så får du betala en ränta till dem och den räntan kallas för utlåningsränta. Om du sätter in pengar på banken, så får du betalt av banken i form av inlåningsränta.

Räntabilitet

Ett så kallat nyckeltal som är ett mått på företagets lönsamhet. Fås genom att resultatet divideras med eget kapital eller totalt kapital.

Rörelsekapital

Nyckeltal som anger vilka medel som finns tillgängliga i rörelsen. Det är omsättningstillgångarna (kassa, bank, kundfordringar, övriga kortfristiga skulder) minus kortfristiga skulder.

Rörlig kostnad

Kostnad som förändras med verksamhetens volym.

 

 

A, B, D, E, F, G, H, I, K, L, M, N, O, P, R, S, T, U, Formelsamling

S

 

Självfinansiering

När företaget kan investera i någon tillgång utan att behöva låna pengar.

Självkostnadskalkyl

Innebär att alla kostnader tas med, det vill säga inte bara de kostnader som kan hänföras till det som kalkyleras utan också vissa gemensamma kostnader.

Skulder

Lånat kapital.

 

 

A, B, D, E, F, G, H, I, K, L, M, N, O, P, R, S, T, U, Formelsamling

T

 

Tillgångar, resurser

Ett företags tillgångar kan bestå av kapital, lokaler, maskiner, personal, kunnande och ett inarbetat varumärke. Företagsekonomiskt skiljer man mellan anläggnings- och omsättningstillgångar.

Täckningsbidrag, TB

Det överskott från en produkt eller en avdelning som kan användas till att täcka gemensamma kostnader. TB = Särintäkter – särkostnader.

 

 

A, B, D, E, F, G, H, I, K, L, M, N, O, P, R, S, T, U, Formelsamling

U

 

Utbetalning

Innebär att pengar betalas ut, till exempel att en faktura betalas.

Utbud

Viljan att sälja.

Utgift

Innebär att företaget belastas med ett belopp, till exempel när man bokför en faktura från en leverantör.


Formelsamling

A, B, D, E, F, G, H, I, K, L, M, N, O, P, R, S, T, U, Formelsamling


TB = Särintäkter - särkostnader
TB = Intäkter - rörliga kostnader (RK)
TB/st = Särintäkt/st - särkostnad/st
TB/st = Intäkt/st - Rörlig kostnad/st (RK/st)
TTB = TI - RK
TTB = TB/st x antal enheter
Resultat = TI - TK
Resultat = TI - RK - FK
Resultat = TTB - FK
I nollpunkten är TI = TK och TTB = FK
Nollpunktsvolym = FK / TB/st
Säkerhetsmarginal eller säkerhetszon (antal enh) = Verklig försäljning - nollpunktsvolym
Säkerhetsmarginal eller säkerhetszon (kr) = Verklig försäljning - nollpunktsomsättning
Ingående varukostnad = Fakturakostnad + hemtagningskostnader
Beställningspunkt = Förbrukning per tidsenhet x Anskaffningstid i samma tidsenhet + buffert
Lagers omsättningshastighet (alt 1) = Försäljningen / Genomsnittslager (försäljningspris)
Lagers omsättningshastighet (alt 2) = Varukostnaden / Genomsnittslager (varukostnad)
Genomsnittslager (alt 1) = Summa inventeringsvärden / Antalet inventeringar
Genomsnittslager (alt 2) = Lager vid årets början + Lager vid årets slut / 2
Genomsnittslager (alt 3) = Maxlager + Minlager / 2
Kassalikviditet = Omsättningstillgångar exkl lager / Kortfristiga skulder
Balanslikviditet = Omsättningstillgångar inkl lager / Kortfristiga skulder
Soliditet = Eget kapital / Totalt kapital (Balansomslutningen)
Avkastning (räntabilitet) på eget kapital = Resultat efter finansiella poster / Eget kapital
2005 Nationellt centrum för flexibelt lärande