Introduktion Studieenhet 1 Studieenhet 2 Studieenhet 3 Studieenhet 4 Studieenhet 5 Diskussion Länkar  

Inledning

De mänskliga rättigheterna

Uppgift 1

Uppgift 2

Uppgift 3

Uppgift 4

Diskussion 1

Diskussion 2

Flykting-
situationen

Det mångkulturella samhället

  De mänskliga rättigheterna

Den 10 december 1948 antogs FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

De 30 artiklarna omfattar
• medborgerliga rättigheter,
• politiska rättigheter,
• ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Förklaringen med dess 30 artiklar ligger till grund för ett antal juridiskt bindande konventioner, traktater och protokoll. Icke-juridiskt bindande dokument, som förklaringar och deklarationer, innebär att FN:s medlemsstater åtar sig att inte motverka gemensamma beslut och inbegriper så också en vilja att handla enligt dem.

Gå in på Svenska FN-förbundets hemsida www.sfn.se. Tag reda på och gör klart för dig:

• innebörden av begreppen konvention, deklaration och ratifikation
• Vilka stater som inte har ratificerat följande konventioner:
  Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
  Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter
• vilka åtta stater som avstod från att rösta vid diskussionen i Generalförsamlingen om Kommissionens förslag 1948

De 30 artiklarna kan indelas i sju grupper:

De fem första artiklarna brukar betraktas som grundläggande i den betydelsen att dessa måste vara tillgodosedda för att de 25 övriga ska få ett verkligt innehåll. Studera dessa fem grundläggande artiklar

Gör därefter uppgift1

Hur tolkar Du begreppet frihet? Finns några begränsningar för människors frihet? När inkräktar din frihet på andra människors frihet? Vilken frihet ska staten garantera oss? Gör ett inlägg på diskussionsforum1

Som Du såg stadgar artikel tre att alla människor har rätt till liv. Ett antal länder har genom FN:s tilläggsprotokoll kommit fram till att dödsstraff inte ska vara tillåtet. Om var och en har rätt till liv har ingen rätt att ta någon annans liv, varken enskild person eller staten. Dödsstraffet strider därför mot artikel 3.

Läs på Amnestys hemsida www.amnesty.se om dödsstraffet i världen.

Gör därefter uppgift2

Hur ser Du på dödsstraffet? Gör ett inlägg på diskussionsforum2

För att uppfylla de grundläggande rättigheterna i artikel 1-5 krävs ett fungerande rättssystem. De olika staternas lagar måste överensstämma med artiklarnas innehåll. Domstolar och polisväsende måste också vara organiserat så att lagarna beivras. Ingen får dömas ohörd eller på lösa grunder och medborgarna måste ha möjlighet att pröva sitt fall om rättigheterna kränks.

Regler om rättssäkerhet

Studera artikel 6-11. Gör klart för dig att Du förstår innebörden av dessa artiklar och fundera på varför det är så viktigt att ha ett objektivt och neutralt rättssystem. Regler om rättssäkerhet

Vi skall nu särskilt studera artikel 6 som poängterar vikten av att respektera varje människas rätt att bli bemött och betraktad som människa - för den man är och det man är. Detta måste också gälla för människor som av olika skäl kommit i konflikt med samhället, antingen det handlar om ett mindre allvarligt eller ett grovt brott. Det måste också gälla människor som är av annan etnisk, kulturell, religiös eller nationell bakgrund.

Uppgift 3

Personlig säkerhet och integritet

Artiklarna 12-18 sätter den privata sfären i centrum. De handlar bl.a. om privatlivets skydd, rätten att förflytta sig fritt och fly undan förföljelse. Personlig säkerhet och integritet

Genom artiklarna 12-18 skyddas människans integritet även på det privata området. Avsikten är att skydda individen både från myndigheters och medmänniskors övergrepp. Människor ska kunna känna sig trygga och inte behöva vara oroliga för att utsättas för angrepp på heder och anseende.

• Sammanfatta de rättigheter och skydd som artiklarna 12-18 föreskriver i punktform och gör klart för dig själv att Du förstår dessas innebörd.

Demokratins mekanismer

Då FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs 1948 var det i bakvattnet efter två världskrig som ödelagt stora delar av både Europa och Asien. I många stater härskade uppfattningen att det egna folket var överlägset andra. Diktatoriska regimer hävdade sin ideologi och fängslade, deporterade och dödade människor som inte ställde upp på dess krav. Budskapet om de mänskliga rättigheterna bidrog dock i viss mån till en del stora politiska omvälvningar. Så upplöstes kolonialväldena och stater i Afrika och Asien blev efterhand självständiga. Mellan åren 1957 och 1980 vann närmare 90 olika folk sin självständighet genom att göra sig oberoende de gamla västerländska kolonialmakterna.
Förklaringen om de mänskliga rättigheterna visade sig också ha en betydelse i kampen mellan demokrati och diktatur. I Europa omvandlades diktaturer som Spanien, Portugal och Grekland till demokratier på 1970-talet. Under 1980-talet föll kommunistiska diktaturer i Sovjetunionen och Östeuropa. I Latinamerika pågår en demokratiseringsprocess som ett resultat av reaktioner mot militärregimernas förtryck och maktutövning. I Asien och Afrika ställdes regeringar till svars för sin politik och folket hävdade sin rätt att kritisera sina makthavare. En gemensam nämnare för alla dessa händelser var åberopandet av de mänskliga rättigheterna. Det blev allt svårare för regimer att bortse från världsopinionen.

De mänskliga rättigheterna förutsätter demokrati. Ingen diktatur kan uppfylla de demokratiska mekanismer som artiklarna 19-21 föreskriver.
Demokratins mekanismer

Världen över fortsätter regeringar att fängsla, tortera och döda sina meningsmotståndare. Människor "försvinner" spårlöst efter att ha gripits av polis eller militär. Även väpnade oppositionsgrupper begår grymma övergrepp. Offren är ofta försvarslösa civila.

Rätten till en dräglig vardag

Mänskliga rättigheter innefattar också sociala rättigheter. Politiska ledare i u-länderna har ibland hävdat att kampen mot fattigdom måste gå före kampen om de mänskliga rättigheterna. 1986 antog FN:s generalförsamling en deklaration om rätten till utveckling. Enligt denna måste de fattiga länderna få en rättvis chans till utveckling för att ge befolkningen ett skydd för de mänskliga rättigheterna. Här finns således tankegångar om sambandet mellan ekonomisk utveckling och politisk demokrati. Deklarationen har dock fått en hel del kritik. Kritiker har ifrågasatt uppfattningen att det krävs en viss utvecklingsnivå för att de mänskliga rättigheterna ska respekteras. Fattigdom, är enligt dessa kritiker, ingen ursäkt för politiskt förtryck. Mänskliga rättigheterna är snarare en förutsättning för ekonomisk utveckling. Sambandet är tydligt; utveckling hör ihop med demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna. Rätten till en dräglig vardag

Rätten till arbete är alltså en mänsklig rättighet. Man har rätt att inte bli diskriminerad när man söker arbete. Årligen prövas dock sådana fall av Jämställdhetsombudsmannen, JämO.

Gå in på http://www.jamombud.se/ och tag reda på följande:

• Arbetsgivarens skyldigheter för att främja jämställdheten i arbetslivet
• Arbetsgivarens skyldigheter vid rekrytering
• Innebörden av Lagen om diskriminering i arbetslivet

Du ska även göra uppgift4 som är ett studiearbete som ska sändas in till läraren.

Rätten till utbildning och kultur

Demokrati kräver medvetna och aktiva medborgare. Sambandet mellan utbildning och politisk aktivitet är tydlig i den betydelsen att människor med högre utbildning visar ett större deltagande i det politiska livet i så väl rika som fattiga länder. En grundläggande förutsättning för att människor ska kunna ta del av informationen och ges möjligheter för att själva påverka samhällslivet är läskunnighet. I de delar av världen där de mänskliga rättigheterna i största omfattning kränks är också analfabetismen utbredd och den allmänna utbildningsnivån är låg. Rätten till utbildning och kultur

Allas ansvar för mänskliga rättigheter

De tre sista artiklarna betonar allas ansvar för att de mänskliga rättigheterna tillgodoses. Sambandet frihet-ansvar lyfts fram. Syftet med dessa artiklar är att visa att friheten har sina begränsningar. Dessa begränsningar kommer av hänsyn till andra, till demokratin och till den allmänna ordningen. Ingen får utnyttja sina friheter för att skada samhället eller andra människor. Allas ansvar för mänskliga rättigheter

• Vilka begränsningar sätter den svenska lagstiftningen för yttrandefriheten? Studera Regeringsformen www.riksdagen.se/arbetar/demgrund/grund_k.htm